nytt liv
Som en Asberger-unge i en sockerspeedad frenesi, men med nerverna lugnade av Emmylou Harris All I Intended to Be - du landar i uppgiften. Du ska bryta upp nu. Det är så de säger. Du lever i en gråzon mellan det passerade och det ännu icke ordnade. Svettiga handflatan och mardrömmen och visualiseringen och hjälplösheten och glädjen. Och på fikarasten läser du Jonas Aspelins Suveränitetens pris. En kritisk studie av självhjälpslitteratur. Utan att vara helt säker, så kan du svära på att hon mitt emot har Mia Törnblom på sitt nattduksbord. Nu: fatta pennan igen, fatta pennan igen och berätta om det omvälvande.
För första gången, troligen, i ditt liv: paniklöshet i frånvaron av plan. Befriande? Kanske. Men obekant som den där gången du vaknade i haschrus, som den där gången han satt i din soffa. Hon säger: Jag har fullt förtroende för dig. Jag tror säker vi ska kunna lösa det här. Retoriken blöder. Ändå tror du henne; måste tro. Katarina Frostensons Tal och Regn borrar sig nedåt. Här finns strömmar, rötter, mylla - ordens och människans. För ordets kött är människans kött - och tvärtom. Det främmandegörande raster som orden erbjuder, låter inget igen bli igenkänt.
Du ska bryta upp nu. Det är så de säger. Du ska till Stockholm nu. Det är så de säger. Fatta pennan igen och berätta om det omvälvande. Låt inget vara osagt. Ligg stilla, mycket stilla, i det som nu hänger löst, som är olöst, som väntar lösning. Emmylou Harris har svaren; dr Phil har det inte. Bryt ner, som Frostenson, din tanke och ditt spår. Bryt ner och visualisera nytt, på nytt, låt det nya ta plats. Ingenstans förutom här ska det okända bli bekant. På annansidan kommer du att återuppstå - icke-mumifierad, levande, och förlorad. Hon har förtroende för dig. Det kan räcka en bit. Det var längesedan du hade det för dig själv, men att hon har det kan räcka en bit. Det nya livet är öppet för språkets återkomst.
För första gången, troligen, i ditt liv: paniklöshet i frånvaron av plan. Befriande? Kanske. Men obekant som den där gången du vaknade i haschrus, som den där gången han satt i din soffa. Hon säger: Jag har fullt förtroende för dig. Jag tror säker vi ska kunna lösa det här. Retoriken blöder. Ändå tror du henne; måste tro. Katarina Frostensons Tal och Regn borrar sig nedåt. Här finns strömmar, rötter, mylla - ordens och människans. För ordets kött är människans kött - och tvärtom. Det främmandegörande raster som orden erbjuder, låter inget igen bli igenkänt.
Du ska bryta upp nu. Det är så de säger. Du ska till Stockholm nu. Det är så de säger. Fatta pennan igen och berätta om det omvälvande. Låt inget vara osagt. Ligg stilla, mycket stilla, i det som nu hänger löst, som är olöst, som väntar lösning. Emmylou Harris har svaren; dr Phil har det inte. Bryt ner, som Frostenson, din tanke och ditt spår. Bryt ner och visualisera nytt, på nytt, låt det nya ta plats. Ingenstans förutom här ska det okända bli bekant. På annansidan kommer du att återuppstå - icke-mumifierad, levande, och förlorad. Hon har förtroende för dig. Det kan räcka en bit. Det var längesedan du hade det för dig själv, men att hon har det kan räcka en bit. Det nya livet är öppet för språkets återkomst.
.
Vi måste tänka igenom
så att grunden öppnas klar
igen: se ett gräs, och mer
vi ska inte mer begära
än att en liten sak kan komma ut
snälla, en bra rad en liten en
idag så blir jag glad, så enkelt är det
egentligen, och här är den:
rörelse dö, och kom ut
Katarina Frostenson, Tal och Regn (2008)
.
Vi måste tänka igenom
så att grunden öppnas klar
igen: se ett gräs, och mer
vi ska inte mer begära
än att en liten sak kan komma ut
snälla, en bra rad en liten en
idag så blir jag glad, så enkelt är det
egentligen, och här är den:
rörelse dö, och kom ut
Katarina Frostenson, Tal och Regn (2008)
.
Kommentarer
Trackback
